Monika är nu tillbaka i Sverige på besök. Hon behövde ordna upp landet lite tror jag det var. Så nu sitter jag ensam kvar och stirrar ut genom fönstret medans regnet strilar ner och tänker djupa tankar om saknad och purjolök. Men det håller ju inte i längden så idag begav jag mig ut i snöovädret på stan. Det har snöat här tre dagar i rad nu! Visserligen smälter det bort men ändå, helt galet.

 

Idag i staden hittade jag den bästa affären jag någonsin varit i. Varför var detta den bästa affären kanske ni undrar nu? Även om ni inte undrar det så ska jag säga det ändå. De hade ett lejonhuvud av fejkguld, ett sådant man kan sätta upp på väggen. Jag upprepar: de hade ett LEJONHUVUD man kan sätta på väggen. Finns det något annat objekt som kan göra ett hem mer komplett än ett lejonhuvud på väggen? Svaret är nej. LEJONHUVUD!!

 

Men det slutar inte där, de hade också något annat som jag aldrig förstått att jag saknat förens idag. En liten glas sjöungfru. Ungefär lika stor som en jätteräka. Naken med en fiskstjärt och i glas. En fantastisk liten skapelse. Funderade länge på om jag skulle köpa den men gjorde tyvärr inte det. och det är här mina vänner som inlägget tar en vändning mot det sorgliga.

 

Efter en halvtimme då jag insett mitt stora misstag så gick jag tillbaka för att köpa den men hittade inte affären!! Vet inte om den bara dyker upp en viss tid på en viss dag, om man måste ha ett kodord eller om det bara var en hallucination från min sida. Vad jag dock vet är att jag ska ha den sjöjungfrun! Och lejonhuvudet!