Okej, jag är kass. Så då har vi sagt det rakt ut, det är inget att hymla med

 

I söndags när det fina vädret fortfarande existerade var vi några stycken som tog en tur till Dundalk, en liten stad en bit utanför det Dublinska stadsområdet. Det var en fantastisk söndagstur som hette duga. Vi åt gott, hade det gott i solen och sällskapet var utomordentligt trevligt.
Vi åkte också till en bysom hette Lovisasucksatrememberingtownsnames. Den var verkligen mysig och vi kom på rätt dag. De hade tydligen någon slags festival så det var massa folk och musik. De lite bättre lämpade i sällskapet bestämde sig för att gå upp på de gröna kullarna som var i staden. Eller kullar och kullar, för oss lite mindre lämpade var det berg vars lutning var löjligt brant.

Så jag nöjde mig med att bara gå upp halvvägs innan jag sa nej tack... Okej, mer "åh gud varför existerar sådana här backar och varför min söte skapare måste solen vara så varm!?"

Men innan jag kollapsade fick jag i alla fall en underbar utsikt. Solen sken på de gröna kullar som glänste, himlen var blå ock lika så vattnet. Fantastiskt!

Fick också lyssnat på lite säckpipa nere i byn. Inte helt fel