Igår skakade hela öa till. Någon hade landat på Dublins flygplats, någon som aldrig förut landat på Dublins flygplats. Det var legendariskt. Det var episkt. Det var Robin Münchow.

 

Så igår tog vi oss en tur i lilla Dublin så alla kunde sola sig i Robins glans. Det började med att vi gick till Grafton street, den gatan som är lite av gräddhylle gatan när det gäller shopping. vilket jag också sa till Robin.
"Det här lite av en snobbgata, här ligger de fina affärerna" Synd bara att det längs hela gatan låg soppåsar som affärerna lagt ut när de stängde. 

 

Sedan lät jag Robin bestämma vart vi skulle styra stegen och tro mannen hittade en lite mysig pub på en bakgata. Och på denna mysiga lilla puben speade de jazz. Jag är inget stort fan av jazz det ska ja erkänna. Men jävlar i min låda vad mysigt det var. Sitta i en mörk källare, dricka guiness, trevligt sällskap och lite mjuka jazz toner. Ja tack!